På flykt, alltid

IMG-20170713-WA0010

Kanske inte sa dramatiskt men något som jag tycker är frustrerande med att bo på en liten ö är att det alltid är ett stort projekt att ta sig någon stans rent geografiskt. Och trots att jag växte upp i ett väldigt litet samhälle och därför har vana vid det så måste jag verkligen röra på mig regelbundet. Det vore underbart om jag var mer bekväm med att inte göra så mycket men jag blir lite lätt galen av att bara vara stilla för länge, dock är det både dyrt och dåligt för miljön att flyga, men vi har inte så mycket val om vi ska lämna Bermuda.

Nu har jag tur då jag väldigt ofta kan följa med Chris då han reser i jobbet och det är kul att få se många nya och gamla platser, men jag har ändå dåligt samvete för det. Jag har alltid älskat att resa och jag känner att jag har blivit en bättre människa efter att ha kommit bort lite från den bubbla jag växte upp i i Sverige där vi har ett väldigt tryggt samhälle. Men som vi reser just nu är inte hållbart i längden, semester och dykresor några gånger om året som man gör för att besöka det specifika resemålet är ju att föredra framför att resa bara för att komma bort.

När jag bodde i London så såg jag i princip alltid fram emot att komma hem efter en resa (med undantag för det året som jag och Chris hade ett distansförhållande och avslutet av en resa innebar att säga hejdå till honom) och det är ju så man ska känna. Så även fast det finns mycket som jag tycker om här på Bermuda så har jag inte fått den där hemmakänslan än, jag hoppas att den innfinner sig.

Men som sagt, det är lite av ett lyxproblem och just nu så njuter jag av att få se världen, jag gör det bästa av det.

Bilden här ovan tog Chris av oss då vi kilade över den berömda Ginza-korsningen (ni vet den från ‘Lost i Translation’) i Tokyo i somras. Det var en helt fantastisk resa, jag får nog göra ett separat inlägg om den resan för det är bland det underbaraste jag varit med om.